Förorenade områden – Grund

Denna grundutbildning ger dig aktuell kunskap om utredning av förorenade områden och även hantering av massor för att underlätta ditt tillsynsarbete. Efter utbildningen kan du ta ansvar för att tillsynsarbetet blir gjort korrekt och att hanteringen av föroreningarna på så sätt sker på ett hållbart sätt

De viktigaste lagarna, riktvärdena och gränsvärdena för korrekta bedömningar

• Miljöbalken (1998:808)
• Avfallsförordning (2020:614)
• Rådsdirektiv (2008/98/EG) – Ramdirektivet för avfall
• Lag (1999:673) om skatt på avfall
• Förordning (2001:512) om deponering av avfall
• Naturvårdsverkets viktigaste stöd och föreskrifter om deponering (NFS 2004:10) av avfall
• Naturvårdsverkets handbok om Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2010:1
• Naturvårdsverkets rapport 5976 om generella riktvärden för förorenad mark
• Avfall Sveriges bedömningsgrunder för förorenade massor (2007:01)
• Generella riktvärden för förorenad mark KM/MKM
• Haltnivåer för att anmäla återvinning MRR/RR
• Gränsvärden för deponering inert/icke-farligt/ farligt avfall
• Avfallsbegrepp avfallsförordningen (IFA/FA)

Generell riskbedömningsmetodik för förorenade områden

• MIFO-metodiken
• Vilka är bedömningsgrunderna för förorenade områden?
• Genomgång av föroreningarnas farlighet
• Hur avgöra risken vid olika föroreningsnivåer?
• Vilka risker innebär olika spridningsförutsättningar?
• Känslighet och skyddsvärde
• Så gör du en samlad riskbedömning

Vad innebär en noggrann provtagning?

• Ta del av olika provtagningsplaner
• Hur bedöma olika provtagningsmönster?
• Hur många prover är rimligt?
• Anpassade provtagningsstrategier (t.ex. klorerade kolväten)

Relevanta föroreningars egenskaper och dess påverkan på miljön

• Tungmetaller (ffa 11 st)
• Oljekolväten
• Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
• Polyklorerade bifenyler (PCB)
• Bekämpningsmedel/växtskyddsmedel (översiktligt)
• Perfluoroktansulfonsyra (PFAS)
• Metyl-tert-butyleter (MTBE) och petroleumkolväten
• Klorerade kolväten
• Dixioner (TCDD)

Platsspecifika riktvärden med stöd av Naturvårdsverkets beräkningsmodell

• Genomgång av Naturvårdsverkets beräkningsmodell
• Öka din förståelse för antaganden och motiv bakom platsspecifika riktvärden
• Vilket underlag behövs till en riskbedömning för att få ett användbart resultat?
• Hur vet du vilka uppmätta halter du ska jämföra riktvärdena mot?
• Lär dig förstå hur platsspecifika riktvärden beräknas
• När kan platsspecifika riktvärden användas och vilka argument är då rimliga?
• Hur kan det skilja så mycket mellan Naturvårdverkets generella riktvärden och de platsspecifika?
• När är det rimligt att ta bort olika skyddsobjekt och vilka motiv kan då användas?
• Hur ska du bedöma om det som konsulten har kommit fram till är riktigt?

Masshantering – återanvändning av massor för ett mer hållbart angreppssätt

• Relevanta lagar, regler och vägledningar i arbetet med masshantering
• Introduktion till Naturvårdsverkets handbok om återvinning av avfall i anläggningsändamål och hur du kan använda den i praktiken
• Klassificering av massor – vad avgör om massor ska klassas som farligt avfall?
• När bör laktester göras och hur används resultaten av dessa?
• Vilka möjligheter finns till återanvändning av förorenade massor vid en saneringsåtgärd eller ett anläggningsarbete?
• Vilka krav kan du ställa i samband med schaktarbeten?
• I vilken omfattning behöver schaktmassorna provtas för att avgöra om de kan återanvändas?
• Hur provta länshållningsvatten och hur hantera det förorenade vattnet?

Specialfall

• Avklassificering av avfall – när upphör ett avfall att vara avfall och bli en produkt?
• End-of-waste kriterier
• Klassificering och märkning (CLP)
• Kumulativa effekter i riskbedömningen
• Rimlighetsavvägning
• Osäkerheter i bedömningen
• Lagrum
• Nya ämnen/okända ämnen
• Hur göra när rikt- eller gränsvärden saknas?
• Andra länders riktvärden, litteratur och data