De viktigaste lagarna, riktvärdena och gränsvärdena för korrekta bedömningar
- Miljöbalken (1998:808)
- Avfallsförordning (2020:614)
- Rådsdirektiv (2008/98/EG) – Ramdirektivet för avfall
- Lag (1999:673) om skatt på avfall
- Förordning (2001:512) om deponering av avfall
- Naturvårdsverkets viktigaste stöd och föreskrifter om deponering (NFS 2004:10) av avfall
- Naturvårdsverkets handbok om Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2010:1
- Naturvårdsverkets rapport 5976 om generella riktvärden för förorenad mark
- Avfall Sveriges bedömningsgrunder för förorenade massor (2007:01)
- Generella riktvärden för förorenad mark KM/MKM
- Haltnivåer för att anmäla återvinning MRR/RR
- Gränsvärden för deponering inert/icke-farligt/ farligt avfall
- Avfallsbegrepp avfallsförordningen (IFA/FA)
Generell riskbedömningsmetodik för förorenade områden
- MIFO-metodiken
- Vilka är bedömningsgrunderna för förorenade områden?
- Genomgång av föroreningarnas farlighet
- Hur avgöra risken vid olika föroreningsnivåer?
- Vilka risker innebär olika spridningsförutsättningar?
- Känslighet och skyddsvärde
- Så gör du en samlad riskbedömning
Vad innebär en noggrann provtagning?
- Ta del av olika provtagningsplaner
- Hur bedöma olika provtagningsmönster?
- Hur många prover är rimligt?
- Anpassade provtagningsstrategier (t.ex. klorerade kolväten)
Relevanta föroreningars egenskaper och dess påverkan på miljön
- Tungmetaller (ffa 11 st)
- Oljekolväten
- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
- Polyklorerade bifenyler (PCB)
- Bekämpningsmedel/växtskyddsmedel (översiktligt)
- Perfluoroktansulfonsyra (PFAS)
- Metyl-tert-butyleter (MTBE) och petroleumkolväten
- Klorerade kolväten
- Dixioner (TCDD)
Platsspecifika riktvärden med stöd av Naturvårdsverkets beräkningsmodell
- Genomgång av Naturvårdsverkets beräkningsmodell
- Öka din förståelse för antaganden och motiv bakom platsspecifika riktvärden
- Vilket underlag behövs till en riskbedömning för att få ett användbart resultat?
- Hur vet du vilka uppmätta halter du ska jämföra riktvärdena mot?
- Lär dig förstå hur platsspecifika riktvärden beräknas
- När kan platsspecifika riktvärden användas och vilka argument är då rimliga?
- Hur kan det skilja så mycket mellan Naturvårdverkets generella riktvärden och de platsspecifika?
- När är det rimligt att ta bort olika skyddsobjekt och vilka motiv kan då användas?
- Hur ska du bedöma om det som konsulten har kommit fram till är riktigt?
Masshantering – återanvändning av massor för ett mer hållbart angreppssätt
- Relevanta lagar, regler och vägledningar i arbetet med masshantering
- Introduktion till Naturvårdsverkets handbok om återvinning av avfall i anläggningsändamål och hur du kan använda den i praktiken
- Klassificering av massor – vad avgör om massor ska klassas som farligt avfall?
- När bör laktester göras och hur används resultaten av dessa?
- Vilka möjligheter finns till återanvändning av förorenade massor vid en saneringsåtgärd eller ett anläggningsarbete?
- Vilka krav kan du ställa i samband med schaktarbeten?
- I vilken omfattning behöver schaktmassorna provtas för att avgöra om de kan återanvändas?
- Hur provta länshållningsvatten och hur hantera det förorenade vattnet?
Specialfall
- Avklassificering av avfall – när upphör ett avfall att vara avfall och bli en produkt?
- End-of-waste kriterier
- Klassificering och märkning (CLP)
- Kumulativa effekter i riskbedömningen
- Rimlighetsavvägning
- Osäkerheter i bedömningen
- Lagrum
- Nya ämnen/okända ämnen
- Hur göra när rikt- eller gränsvärden saknas?
- Andra länders riktvärden, litteratur och data
Mattias Jacobson är geolog med lång erfarenhet av tillståndsförfarande för miljöfarlig verksamhet, MKB, miljöjuridik, miljöledning och miljösamordning. Sedan 16 år tillbaka arbetar Mattias som miljökonsult, främst med frågor rörande miljöfarlig verksamhet, tillståndsprövningar och förorenad mark.
Jonas Östgren är ekotoxikolog, med erfarenhet som riskbedömare på Kemikalieinspektionen och arbete inom EU, med särskilt fokus på skydd av yt- och grundvatten. Numera arbetar Jonas som miljökonsult inom bl.a. förorenade områden, miljöfarlig verksamhet och riskbedömning av främst kemikalier och mark. Han arbetar både mot privata och offentliga arbetsgivare.
Digitalt klassrum – med känslan av att du är på plats.
Denna utbildning sker i digitalt klassrum. Vid bokning kommer du att få ytterligare instruktioner och inloggningsuppgifter.
Gå en hel utbildning och tillgodogör dig viktig kompetensutveckling utan att behöva resa! Som deltagare är du uppkopplad till ett digitalt klassrum där du följer föreläsningar, kan ställa frågor och diskutera med utbildningsledare och andra deltagare.
Vi på SIPU visar dig vägen till det digitala klassrummet och hjälper dig med eventuella ljud/bild-inställningar för att du ska kunna vara med på bästa sätt. I våra digitala klassrum har du självklart lika bra möjlighet att delta interaktivt som i fysiska klassrum. Du kommer att kunna ställa dina frågor till våra ledande experter och och andra deltagare via både chat-funktion och mikrofon.
De flesta av våra befintliga utbildningar kan genomföras internt för just din organisation. Vi kan också utarbeta och skräddarsy helt nya utbildningar i samråd med dig om utbildningen inte finns i vårt ordinarie utbildningsutbud.
För organisationer som behöver utbilda en grupp av medarbetare är detta ett sätt att få ut högsta möjliga effekt av utbildningen. Som ofta dessutom ger en lägre kostnad per deltagare.
FÖRDELAR MED ANPASSAD UTBILDNING
- Utbildningssprogrammet upprättas i samråd med utbildningsledaren och innehållet skräddarsys efter din organisations specifika behov
- Du bestämmer själv när utbildningen ska genomföras
- Förlägg utbildningen till egna lokaler, digitalt eller i SIPUs trevliga lokaler i centrala Stockholm
- Att genomföra utbildningen tillsammans med sina medarbetare skapar gruppkänsla och samhörighet
- Kostnaden blir ofta lägre per deltagare än för motsvarande öppna utbildningar
Vill du veta mer?
Kontakta oss gärna på
[email protected]
Llyr Thomas-Hilden –
Jättebra grund och intressant lärare
Natalia –
En bra utbildning som ger grundkunskaper om förorenade mark! Duktig och kunnig utbildningsledaren!
johanna.hjerpe –
Bra grundutbildning och bra att det fanns möjlighet att få diskutera olika riktiga ärenden. Ser fram emot fördjupningskursen.
Dan –
En bra grund/bas att bygga vidare på.
Jessica –
Det är bra att utbildaren har erfarenhet inom området och ger bra verkliga scenarion.
Andreas –
En introduktion till området och alla begrepp som man slänger sig med
Frida –
Grundläggande kunskaper om hantering av förorenade områden. Skillnaderna mellan MKM/KM- riktvärden och MRR/RR- riktvärden och problematiken gällande naturvårdsverkets strikta handbok vs hur det ser ut verkligheten.
Lisa –
Utbildningsledaren var kunnig med väldigt bra närvaro och kändes personligt.
Calle –
Som grundkurs ger den en bra överblick på fakta och frågeställningar inom ämnet.